Allt handlar om det största världsomspännande popkulturella fenomenet sedan Harry Potter: Twilight.
I dag är Robert Pattinson på plats, klädd i grå t-shirt, skrynklig blå kavaj, beiga säckiga chinos och kängor, för att ge intervjuer för en helt annan film - ”Water for elephants”. Då skådespelaren är känd för att ha ett stort musik- och litteraturintresse har jag tagit med en svensk klassiker på engelska (Pär Lagerkvists ”Dvärgen”, obligatorisk läsning för unga med en smula litteraturpretentioner).
Den är skriven av en svensk Nobelprisvinnare, är det något för dig?
– Ja, den verkar ju fantastisk! Jag har aldrig hört talas om honom? Den ska jag läsa ikväll, perfekt, säger han och skiner upp efter att noggrannt ha läst på baksidan.
Just nu spelar Robert Pattinson in de två sista Twilightfilmerna, ”Breaking dawn” del ett och två, i Vancouver. Han har flygit ner till LA på morgonen.
– Jag hade inte läst Twilightböckerna innan jag provspelade för den rollen, men väl efteråt läste jag de tre första på en helg. Jag kände mig lite löjlig som ens provspelade för filmen eftersom Edward Cullen beskrivs som extremt vacker. Det känns självgott då att dyka upp och ens tro att man har en chans, har han tidigare berättat.
Bokserien om kärleken mellan high school-eleven Bella Swan och vampyren Edward Cullen, 107 år gammal men frusen i en 17-årings kropp, i fyra titlar författade av Stephenie Meyer har sedan första släppet 2005 sålt i över 100 miljoner exemplar.
När den första boken filmatiserades var böckerna redan en succé, men ingen kunde förutspå hur enormt fenomenet skulle bli. Därför rollsattes också filmen av den förvisso renommerade men smala indieskådespelerskan Kristen Stewart och den nära helt okände, brittiske Robert Pattinson. Hans största tidigare roll var då en bikaraktär i en Harry Potterfilm.
Twilight gjordes med en, med amerikanska mått mätt, påver budget på 37 miljoner dollar men spelade in långt mer än det tiodubbla. Supersuccén har i stort tillskrivits skådespelarvalet. Robert Pattinsons bildsköna uppsyn och uppkammade hår syntes snart på alla omslag från tonårstidningar till Vanity fair.
Uppföljarfilmerna ”New moon” och ”Eclipse” blev ännu större succéer som tillsammans spelat in absurda 1,5 miljarder dollar. Detta utan att räkna in dvd-försäljning, alla kringprodukter och reklamsamarbeten. Sammantaget är Twilightfranchisen en av världens största kassakossor som på kort tid placerat skådespelarna på listan över dem som tjänar mest i Hollywood. Robert Pattinson har dessutom utsetts till en av världens största makthavare av tidningen Time (utöver ”Världens sexigaste man”).
Hur känns det med all uppmärksamhet?
– Det är obegripligt, svarar han.
Förhoppningen från filmbolaget är förmodligen att hans entusiastiska fans också ska gå och se ”Water for elephants”, baserad på en bok med samma namn av Sarah Gruen. Robert spelar Jacob Jankowski, en ung man på 30-talet som av en slump hamnar på en cirkus som djurskötare och förälskar sig i cirkusdirektörens fru, artisten Marlena, spelad av Reese Witherspoon.
– Jag tycker mycket om den tiden, USA under depressionen, hur allt såg ut då. När jag hörde att Reese och Christophe Walz hade tackat ja till de andra rollerna var det ingen tvekan, säger han.
Många Robert Pattinson-intervjuer handlar om skådespelarens plötsliga superkändisskap och hur han hanterar det. En tämligen normal medelklassuppväxt i en Londonförort och ett större intresse för böcker, musik och film än kändisskap gör honom till en ovanlig Hollywoodstjärna. Speciellt i jämförelse med jämgamla amerikanska kollegor med bakgrund som före detta barnstjärnor eller superskolade Disneykändisar, som Zac Efron och Shia LaBeouf.
Under intervjun framstår han inte heller som någon slipad celebritet. Han lyssnar noga, skiftar från att svara eftertänksamt och klokt till fnissigt och blygt.
– Jag träffade regissören Francis först och hälsade på hos elefanten Tai, som spelar en av huvudrollerna i filmen, innan jag läste manuset till ”Water for elephants”. Men jag påstod att jag hade läst manuset och tackade ja för att vi hade det så trevligt. Jag skulle ju få jobba med en elefant i tre månader. Sedan läste jag boken och tyckte mycket om den.
Reese Witherspoon har berättat att massor av fans kom till filminspelningen, vissa hängde där dygnet runt för att träffa dig. Vad vill de?
– Ingenting särskilt egentligen, bara säga hej. De blir nog rätt besvikna. Jag tror att de uppskattar mer att bara se en glimt av mig i en bil än att faktiskt träffa mig.
Varför tror du det?
– Om du hänger kring en filminspelning i 50 dagar för att träffa någon så är förväntningarna omöjliga att infria. Om jag inte skulle levitera framför dem.
Har du någonsin varit ett fan?
– Jag älskade tv-serien ”American gladiators” när jag var liten. Jag var besatt av en kvinnlig gladiator som hette Jet. Men då var jag 8 år.
Har du några hemliga intressen som du youtubar om kvällarna?
– Livevideos av Van Morrison. Och klipp från ”Americas funniest home videos”. Jag gillar att titta på folk som trillar omkull.
Även om Robert Pattinson kläs i Gucci och Prada på premiärer syns han till vardags på paparazzibilder oftast i t-shirts, rutiga skjortor, slitna jeans, gympaskor och Raybansolglasögon. Trots sin anonyma klädstil har han utsetts till ”bäst klädde man” av flera magasin.
Du måste ha blivit tillfrågad av varenda designer och modehus att bli deras ansikte utåt, men något sådant har du inte tackat ja till?
– Nej, jag vet inte varför jag skulle göra det. Det är inte roligt och jag skulle se dum ut.
Många av dina kollegor gör det.
– Ja, men jag förstår inte varför? Eller jo, pengar såklart. För tjejer är det annorlunda, fler kvinnor köper modetidningar och det är mer relevant för deras karriär. Men det är ingenting för mig.
Många fans verkar veta att Robert befinner sig i LA och gör intervjuer, Twitter peppras av frågor om någon vet var han är, vad han gör. Men trots att det befinner sig en mängd journalister på hotellet och filmbolaget till och med forslat elefanten Tai till hotellets parkering är det ingen som skvallrat om var vi är.
Paparazzis är det enda som Twilightstjärnorna öppet klagat på sedan sin framgång. Fansen är inga problem, men fotograferna är enligt dem ofta otrevliga och skriker förolämpningar för att få en reaktion som blir bra på bild.
– Det är svårt att vara cool ibland. Jag håller ner blicken medan ilskan växer, konstaterar han.
Efter vår intervju lämnar Robert hotellrummet – livvakten följer honom tätt intill när de i snabb takt går bort genom korridoren och försvinner, Robert med Lagerkvistboken i handen. Kvar vankar manager Nick. Han säger att både han och Dean behövs där, många frågar och kräver omöjliga saker av hans skyddsling.
– Jag har jobbat med Rob sedan han var 16 år, innan han gjorde Harry Potter. Han är en riktigt snäll kille. Men han har ingen publicist så jag följer med honom i stället.
Kanske behöver han stöd. ”Water for elephants” regissör Francis Lawrence säger att efter han träffat Robert en första gång var han inte rädd att Twilightkändisskapet skulle komma i vägen för den nya rollen.
– Han är väldigt uppmärksam på allting runt omkring sig. Väldigt ödmjuk. Nästan försiktig.
När Robert under en gemensam större presskonferens senare på dagen får frågan: ”Vad skulle du helst göra om du själv jobbade på en cirkus?”, svarar han:
– Jag gillar ordinära vardagsjobb, som att stapla lådor. Det är ren eskapism. Jag skulle vilja resa tältet tillsammans med alla andra. Det vore en befrielse att bara vara en i gruppen.
tack till Elin